2009-04-19 Söndag
Idag är en stor dag! Vi slog till och körde årets första spår i skogen! Vilken känsla!!! Visst var det lite snö här och där men man får inte vara så finkänslig. Mitt i min iver så tappade jag totalt bort att jag faktiskt skulle ta mig tillbaka (och helst genom så lite snö som möjligt...). Det slutade med att jag korsade mitt eget spår. Men det funkade det också. Kom iallafall ihåg att det skulle vara sele och lina, inte illa det! Qurre var ganska ivrig men ändå noggrann i spåret. Kul att få variation i träningen! Nästa gång tror jag vi slår till på ett uppletande...
I lydnaden går det också framåt. Tycker han/jag landar mer och mer i det vi håller på med. Så det känns verkligen hoppfullt.
Har även hoppat på en tävlingsledarutbildning. Jätteintressant!
Nä nu har jag inte tid att sitta här längre så vi ses nån annan dag!
Kram och kram
2009-04-05 Söndag
2009-03-30 Måndag
Igår var jag sugen på lite mer träning så vi tog en prommis till reningsverket. Började direkt med fritt följ. Var väl förberedd på att vi skulle hamna i "diskussion" med varandra och så blev det mycket riktigt... Men jag slog på min bestämda sida (som jag inte visar så ofta i träning) och gick och hämtade honom och talade tydligt om att det inte är okej att uppföra sig som ett popcorn. Tränade även att hålla apportbocken utan att tugga, sitta tyst och vänta på att få trampa på musmattan, några tramp och sen galopp mot, kryp och saktagående. I saktagåendet skötte han sig helt exemplariskt och han gick dessutom längre sträcka än han tidigare gjort.
Idag har vi hunnit med en snabb träning på klubben tillsammans med Eva. Eva stod och kikade på anslagstavlan och det tyckte Qurre var ganska svårt. Körde en kort sväng linförighet, kopplade lös och han fixade det galant. (Trots att Eva stod och bläddade i instruktionsboken till sin nya gps). Duktig kille! Avslutade med saktagående. Helt klart nöjd!
Puss och kram!
/Ann-Sofie
2009-03-27 Fredag
Under pass nummer två körde vi sitta och vara tyst, lite linförighet och avslutade med lite fritt följ. Eva-Karin skulle nog stypa mig om hon fick veta att vi körde saktagående mot kong också. (Leksaker är förbjudna just nu). Men jag känner att vi måste få göra något annat mellan för det hjälper till att härda ut mer när det blir jobbigt i "tysthetsträningen". Vi avslutade även med lite krypträning. Där tycker jag verkligen att något har hänt. Upplever honom betydligt mer fokuserad och inte lika "popcornig". Så nu ska vi börja nöta på allvar! Bra moment för samvetet också eftersom det inte är några grejer med i bilden...
Har kört två korta pass i övrig också. Ena passet tyckte jag som aldrig att jag fick med mig honom riktigt. Så då släppte jag lös honom och direkt blev det ett helt annat fokus. Dagen efter försökte jag ha honom lös från början men då blev det "spatte-spunik" några gånger och jag fick hämta honom och belöna när han satt snyggt och fokuserat. Ja ibland är det på ena sättet men inte det andra, fast inte jämnt... Eller hur det nu blev...
Ha en underbar och trevlig träningshelg för det ska jag ha!
/Ann-Sofie
2009-03-24 Tisdag
Igår hade vi en riktig kanonträning. Började vid reningsverket och det funkade så bra! Därför tog vi en rask prommenad till klubben och körde enligt samma koncept. Vi fick rejäl störning av ett par som lekte med en schäfer på sidan. Strax efteråt började bilarna strömma in, det slogs i bildörrar och hundar hoppade och skällde. Men det funkade kanon med både linförighet och apporten. Tyst och fokuserad! Gick strålande glad därifrån och det slog mig hur mycket jag älskar min hund! Guldkalven!!!
Hej hopp!
/Ann-Sofie
2009-03-23 Måndag
Igår lärde jag mig något nytt igen...
Om man går och väntar på att det ska hoppa ut en nyvaken/galen lastbilschaufför och risken finns att han då kommer slå en hammare i huvet på en.... Då tränar man på fel plats och det blir bara skit av allt ihop!
Skepp o´hoj ta ett toy och undvik sovande lastbilschaufförer...
2009-03-22 Söndag
Men vi tar det väl igen men en bantad version...
Störningen igår bestod av bussar och tre småkillar som busade med varandra. Kanoners!
Körde först vår lilla procedur och han provade att skrika lite men det gick otroligt fort över. Sen skötte han sig super. Vill få honom att lugna sig ett hekto och förstå att sköter man sig så kommer det roliga (träningen) fortare och fortare. Körde linförighet och han gick inte lika bra positionsmässigt som sist men han var tyst och väldigt fokuserad. På slutet gick han upp lite i arbetsvarv och då blir positionen också bra. Men det viktiga är främst tyst och fokuserad. Körde också lite fritt följ och det funkade kanon! Qurre har tyckt att jag blivit lite jobbig så han har inte känts mogen att släppa lös men nu funkade det så jag är så nöjd, så nöjd!
Apporten nästa. Stod med apporten under armen och klickade för tyst. Sen fick den ligga på backen och vi körde linförighet runt den. Lite jobbigt i början men kom igång och då fanns inte apporten. Avslutade med gipövning alá bäbis (vi är ju vana nu att vara på den nivån... ; )) och där kom jag till en rolig insikt. Jag har faktiskt inte tyckt att jag tryckt in apporten i munnen på honom, men igår var det bara att krypa till korset och inse att det är just det jag gjort. Så när han verkligen fick luta sig fram och ta apporten så fanns det heller inget tugg. (Fortsätter att be till han där uppe att det ska fortsätta vara så... ; )) Varvade med att han fick ta apporten, belöning för inget tugg med att sitta tyst och lugn. Funkade helt kanon!
Skam den som ger sig och kram i vår solen!
/Ann-Sofie
2009-03-19 Torsdag
Det är vår i luften! Vi har runt +6 grader och strålande sol. Snön har börja smälta men underlaget på klubben funkar fortfarande. Det kan inte bli bättre... Eller kan det...???
I tisdags var vi på klubben för att fortsätta träna på läxan att vara tyst. Det var rätt mycket folk där så vi tog med oss alla saker till plätten vid förrådet. Allt för att inte göra det för svårt... Qurre var först ut och direkt när vi skulle sätta igång så märkte jag att han låste sig på spårlinan (?!) som låg på marken. Inte annat att göra än att bita i det sura äpplet och fullfölja övningen. När han hade lugnat ner sig och förstått poängen så blev det vila i bilen en stund medans vi körde nästa hund. Nästa omgång han var ute så var det en helt annan hund. Lugn direkt , mer fokuserad och samlad. Jättekul!
Onsdag var det dags för klubben igen. Idag höll vi till på planen och det var ett annat ekipage som tränade. Svårt tyckte Qurre när morsan har blivit så jobbig och det kastas grejer... Men det roliga kråksången var att han det går snabbare och snabbare för varje gång. Visst han provar att skrika rakt ut men utdelning kommer sen när han blir knäpp tyst. Sista passet satsade jag allt på ett kort och drog upp honom genom att småspringa och bli lite roligare i belöningen. Men han var fortfarande helt tyst trots att han kom upp i lite högre varv och precis i den form jag vill ha honom. Mycket glad och njöd matte som satt i bilen och sjöng när vi körde från klubben... ; ))
Vi har varit duktiga och kört ett hårt spår också. Kan inte mer än skratta åt mig själv! Jag är hon med noll koll! Att gå, lägga godis mellan varven i spåret, ut med apporter (bitar av ljus brandslang), hålla koll vart jag gått och hur långt spåret är tydligen för mycket. På ett ställe blev jag rent förskräckt och trodde att han slukade slangbiten men det visade sig att apporterna låg betydligt varandra än jag trodde. Hmmm... Efteråt blev jag bjuden på fika på Nybro och trevligt sällskap. Nästa gång bjuder jag!
Kram och kram!
2009-03-16 Måndag
I tisdags blåste det på både tvären och bredden, så vi ställde in spårträningen. Qurre bäddade i ner sig i biabädden och jag i soffan. Det funkade det också ; ))
Idag har det regnat och det känns ju lite konstigt med tanke på all snö vi har. I nästa stund slog det över till snöblandat. Det värsta jag vet är slask och plask. Varför kan det inte bli sol och +20 grader bara över en natt?
Vi tränar vidare på det vi håller på (därför blir det inte så mycket nytt att blogga om...). Vissa träningar känns det som att kommit hur långt som helst och andra så känns det helt omöjligt. Men de sägs att ett beteende är som värst när det håller på att upphöra, så jag biter ihop, håller mig lugn och kör på den uthålliga linan.
I övrigt så har vi kört lite intervallträning. Qurre tycker absolut om stället där vi kör det, tillgången på hästskit är obegränad.... Wilma och Qurre har också fått busa lite ihop. Sen har det blivit lite plums i djupsnö. Det märks på Qurre att han börjar tycka att vinterpälsen värmer på tok förmycket. Funderar snart på att bad upp honom det brukar vara till stor hjälp när vinterskruden ska av. Om inte så är det iallafall hyfsat rent det som trillar av...
På onsdag är det kurs igen och det ser vi framemot. Mycket kanske för att han sköter sig så himla bra... Hmmm undra vad det beror på?
Vi ses!
2009-03-10 Tisdag
Annars så har det blivit lite lydnadsträning under promenaden. En gång fick jag för mig att träna på inkallningen i framåtsändandet (när man går emot hunden och den ska komma och gå fot). Det tyckte han var skitkul!
Igår var vi och körde intervallträning. Platsen vi for till är otroligt öppen så jag fick till en del ganska långa intervaller. Va katten det går ju inte bara att äta räkost och köttbullar, man måste ju jobba bort dem också : )) Avslutade med att köra några saktagående. På slutet fick han gå en lite längre sträcka och då blev han lite osäker och stannade. Berömde och så fick han göra om, då satt det perfekt. När han går sakta så ser det ut som han fått stryk till både frukost och lunch. Men han hukar liksom ihop för att han är så koncentrarad. Svårt moment när man är en kille som bara vill hugga grejen och leka...
Ikväll har jag tänkt att vi skulle köra ett hårt spår på snö. Det gäller att lägga in överväxeln om det ska hinnas bli några för snart är väl snön ett minne blott.
Tjingeling!
2009-03-07 Lördag
I fredags var det dags för gänget att köra lite sök. Jag var inte sen att haka på. (Hur knäpp man nu får bli när man frivilligt ställer upp på att valla av med snö upp till midjan... Ingen logik alls utan mer bara konstatera att jag nog är lite av det knäppare slaget...). Innan söket träffades vi för lite lydnad. Det gick väl inte lika bra som kvällen innan men det är väl bara att bita ihop och köra på. I söket fick han ut på ett skick. Tycker det räcker när det är så mycket snö. Hittade figgen utan problem fick godis (svårt att belöna med kongar i den djupa snön) tillbaka till mig och så fick det räcka. Är också helt förvånad över att han sköter sig så bra ute på stigen.
Efter söktränigen for hela gänget till en uppskottad plan. Perfekt ställe att köra lydnad på. Sen ska vi nog få ihop lite sökträning där på söndag. Jag och Eva stannade kvar och då blev det markeringsträning och den kunde inte ha blivit bättre! Full fart ut, plockade rullen och gav mig den i handen. (Tanken gick under tiden till Christel, Björn och en viss gräsplan...). Tror inte vi ska köra nån fler markeringsträning! : )) Körde också två platsliggningar.
Skepp och o´hoj!
2009-03-04 Onsdag
På lydnadsfronten vet jag inte om jag ska skratta eller gråta.... Målet är iallafall att få honom i lite lägre varv , mer fokuserad och framförallt inget gnäll och pip. Poletten börjar sakta trilla ner för honom och det känns väldigt kul. Men å andra sidan så när gnället väl kommer så övergår det lätt till fullkomligt protestskrik. Qurre kan till och med tjuta så att det låter mamma, mamma.... Ja det är inte lätt men jag har vittnen på den saken... Det här är nog det jobbigaste jag gjort men jag ger inte upp!
Kram kram
2009-02-16 Måndag
Att välja rätt bruksgren...
SPÅR
Sporten för den sanne individualisten! Kan utövas helt utan att man behöver ta hänsyn till andra människor, något som du ser som ett stort plus. Spårmänniskan vet alltid själv bäst, och eftersom ingen annan följer med ut i skogen, är spår den överlägsna grenen vad gäller bortförklaringar -ingen annan än DU vet ju vad som egentligen hände där ute i skogen! Ingen ser heller alla dina misslyckanden, utan det är helt upp till ditt eget rymliga samvete hur du vill beskriva att din träning gått! (Vissa spårmänniskor medtager alltid extra apporter och spårslut för att kunna dölja ett eventuellt misslyckande -även på tävling!)
Viktiga karaktärsdrag: Ensamvarg, duktig på att räkna steg och pinnar, skarp syn (du tar apporten, inte hunden), måttligt terränggående, bra på att hitta på undanflykter. Hemsk sångröst för att skrämma bort älgar är ett plus!
SÖK
Spårets motsats! Perfekt för dig som vill studera hur människor fungerar i grupp -intriger, maktbalans, skiftande ledarskap. En bra övning för framtida deltagande i "Expedition Robinsson", du kommer garanterat att vilja rösta bort minst en deltagare per träningstillfälle! Bra sport för den som inte har så bra lokalsinne -även den vimsigaste brukar hitta tillbaka de 50 metrarna till mittstigen efter någon timme. Söket har nackdelen att alla andra i gruppen vet exakt hur uselt din hund går -men samtidigt har du fördelen av att kunna skylla alla dessa misstag på de andra i gruppen! Usla figgar och slarv på stigen kan ju få det bästa sökhundsämne att tappa sugen! Hade du bara en bättre grupp så...
Viktiga karaktärsdrag: Älskar att argumentera, bra på att skylla på andra, mycket terränggående (älskar du att kasta dig utför stup och hala bergshällar i 100 knyck är sök den enda sanna grenen för dig!), klarar av att ligga still i en snödriva eller inlåst i en nedgrävd låda hur länge som helst utan att förfrysa eller drabbas av klaustrofobi.
RAPPORT
Grenen för de sanna latmaskarna! Du låter hunden och hjälpföraren göra hela jobbet och sitter själv och fikar på A-stationen! En rapportmänniska bör ha mycket is i magen och gärna leva efter tesen "Går det så går det", för hunden kommer du inte se skymten av under hela träningspasset. En stor förkärlek för att sitta och fika, filosofera eller halvsova långa stunder i sträck är meriterande. Kommer inte hunden tillbaka, kan du hitta på vilka förklaringar som helst -ingen har ju sett den ute på sträckan, så hur skulle de andra i gänget kunna avgöra vad som är sant eller ej!?
Viktiga karaktärsdrag: Lugn, lat, optimist. Tar dagen (och träningen) som den kommer. Förkärlek för långa fikapauser.
SKYDDS
Grenen för dem som egentligen ville bli yrkesmilitärer eller poliser eller bara vanliga väktare men som i själva verket inte ens får bli dörrvakt på stans värsta sylta. En stor förkärlek för militärgrönt och kamouflage är ett måste! Du tycker inte om att träningsmetoderna ändrats de senaste 30 åren, och du förstår fortfarande inte vad alla dessa sällskapshundar har på Brukshundklubben att göra!? Du har mycket svårt att känna igen andra raser än schäfer och börjar gärna dina argument med "på MIN tid..." eller "det var bättre förr!" och du tillhör det lilla fåtal som tycker att gällivarehäng faktiskt är riktigt snyggt... En perfekt sport för den som vill fylla sin bil med munkorgar, skyddsärmar och andra attiraljer som visar att du verkligen är en sann bruksmänniska!
Viktiga karaktärsdrag: Självsäker, dryg, bakåtsträvande. Förmåga att se ner på alla andra grenar. Macho. Uppskattar hunddressyr a la 60-talet...
LYDNAD
Grenen för dig som inte vill ta ett steg själv utan att bli kommenderad! Passar alla utan fantasi och initiativförmåga, träningen utförs med slavisk noggrannhet och förändras aldrig. I lydnaden riskerar du aldrig att behöva bege dig ut i skogen, utan kan tryggt stanna kvar på din klippta gräsmatta eller klubbens lydnadsplan. Kräver minimal kondis och smidighet av föraren. Passar den som inte vill att hunden ska tänka och arbeta självständigt utan bara lyda! Perfekt gren för att få låta hunden sota för alla dina misslyckanden, taskiga självkänsla och maktbegär. Äntligen har du fått någon som till och med du kan bestämma över och hunsa med!
Viktiga karaktärsdrag: Dålig självkänsla, maktgalen, långsint, fantasilös. Måste uppskatta att traggla samma trista moment om och om igen. Förmåga att ta order från andra utan att tänka själv.
AGILITY
Grenen för dig som inbillar dig att du visst kan springa lika snabbt som din hund, samt skrika och vifta med armarna på samma gång! Du är den ständige optimisten som tror att trots att din hund diskat ut sig i tre lopp på raken, så kommer den ändå att vinna i det fjärde (och svåraste) loppet! Hoppet över ger dig aldrig, däremot överger dig ofta flåset, och ibland hunden. Men du är lika glad för det. Det kommer ju fler lopp. "Om inte..." säger du så fort du klivit av banan. Du har tusen förklaringar på vad som blev fel och varför. Du är expert på att se alla domarmissar och vet så väl att den ena klon faktiskt var på kontaktfältet så det så! Du tävlar mest för att träffa andra glada optimister -som inte heller kommer någon vart med sina hundar. Du tycker att det borde delas ut fler och större priser och tar glatt emot jumborosetter.
Viktiga karaktärsdrag: Älskar att springa och bli svettig, förmåga att både vifta, skrika och hoppa upp och ner samtidigt när hunden diskar sig, duktig på bortförklaringar, rosett-bög.
IPO
Grenen för dig som misslyckats i andra bruksgrenar och som snabbt behöver återställa ditt självförtroende -i IPO kan alla bli världsmästare, för än så länge så är du garanterat ensam på din klubb att tävla i den grenen! Ett klart övertag! Eftersom ingen annan förstår din träning, kan de inte heller se dina misstag, och om de tror sig se några sådana så förklarar du att "nere på KONTINENTEN" så vill man minsann ha hundar som gör precis som din! (Lugn, du behöver inte ha varit på "kontinenten" för att använda detta knep, det räcker med att ha hört någon annan säga att det är så...) IPO har även fördelen att spåren går i maklig takt över väl klippta gräsmattor -ingen risk att du ska tvingas få bra kondition eller bli terränggående. Även den fetaste tysk klarar av dem, så du kommer inte att ha något problem! IPO är snäppet bättre än skydds för den pryltokige; här finns milliarder livsviktiga prylar att köpa och hänga upp på hundburen! Och det bästa av allt; du måste byta ut dem så fort du hör om något nytt "nere på KONTINENTEN"!
Viktiga karaktärsdrag: Missförstådd världsmästare, macho, pryl-tokig, förakta svensk-skyddet och anse att allt som kommer utifrån automatiskt måste vara bättre än det vi redan har hemma i Sverige. Kunna hitta på egna skojiga termer när ord som "drifter" och "belastningsbar" börjar kännas uttjatade...
Källa: än så länge okänd.
2009-02-15 Söndag
Inte ofta vi hamnar på kort ihop jag och Qurre. Men igår hade vi turen att
bli fotade ihop under träningen. Så dagen till ära!
Två träningsbilder blir det till och med. : ))
Träningspasset igår var otroligt kul, trevligt och lärorikt. Efter träningen for jag direkt hem och plockade upp Fredrik. Sen bar det av till Nydala för lite skidåkning. Fredrik och Qurre tog hundspåret på 8,6 km. När de hade åkt så tog jag på mig skidorna och åkte lite så där lagomt fisförnämt (har en otroligt träningsvärk...). Provade att åka i lite utförsbacke och med ett nödrop hann jag avstyra skidorna från att köra ut i planteringen. Skidåkning är en ständig thriller...
Idag ska vi bara vara slöa och slappa. Många pussar, något ben och det kommer säkert att serveras något extra gott till middag för födelsedagshunden...
/Ann-Sofie
2009-02-12 Torsdag
Det hindrade dock inte Qurre från att pyssla med sin favoritsysselsättning...
Efter promenaden hemmavid for jag in på travet och tränade lite lydnad. Vi måste ju jobba på de läxor vi får hos Eva-Karin. Vi får se var det här landar men intressant är det... Och svårt så förbannat, rent ut sagt! Men vi kämpar på och hoppas att allt trillar dit jag vill.
Kram och kram
/Ann-Sofie
2009-02-11 Onsdag
När vi kom fram visade termometern mellan -18 och -21 grader... BRRR!!! Dessutom var inte plogat fram till spåret utan det var på tjillevippen att det hade blivit en favorit i repris med traktorn. Vi åkte alltså på att gå runt 200 meter fram till spåret. Vinkade av Qurre och Fredrik och gick tillbaka till bilen för att spänna på mig utrustningen och köra lite för mig själv. Men den otroligt kalla snön var seg som gummi. Istället för att bli på dåligt humör spände av mig skidorna och väntade in grabbarna istället. Blev impad av hur varma pjäxorna är.
Jag skulle ha haft med mig kameran (fast det funkar ju ändå inte i mörkret). Det stora leendet som Fredrik hade när han kom tillbaka var helt obetaltbart! Han hade kopplat på Qurre tre gånger och han hade fått dragit runt 300-500 meter per gång. Det hade funkat helt kanon! Jag blev helt varm i hjärtat när Fredrik berättade hur fint samarbete de hade haft. Vid ett tillfälle hade Fredrik ramlat och då hade Qurre pallnitat och väntat tills han fick kommando om att fortsätta springa. Han hade även varit otroligt duktig på att dra upp farten och trots att han blev trött så ökade han på ändå! Finner inga ord hur stolt jag är! Ja, nu är det väl bara att sätta upp en bokningslista om jag ska få möjlighet att köra nån lydnad...
Jag tycker det är jätteroligt att planera dragträningen. Har ett ess i jackärmen om att låna in en Irländsk settertik som enligt rykte springer som en skållad råtta. Vore otroligt kul att sätt ihop henne med Qurre. Men just nu känns det lite förtidigt. Tycker att Qurre och Fredrik ska köra ihop sig lite mer innan vi slår till på den idén. Så den som lever får se var det här landar. Skitkul är det iallafall!
Dragprinsen i egen hög person!
Bara för att han är så otroligt vacker så tar vi en bild till!
Här går det inte och sitta och lata sig. Nu ska vi ut och fokusera lite på min skidåkning! Just nu känns 2011 som ett rimligt år att börja dra med hund...
Kram och kram!
PS: Eva jag jobbar stenhårt på läxan. Två gånger per dag känns dock lite mycket... LATMASKEN! Men vi kämpar på även där! DS
2009-02-08 Söndag
Istället blev det årsmöte på klubben och det var en trevlig tillställning. Jag blir lite rörd av alla fantastiska människor som finns inom klubben och som genom hårt styrelsearbete får allt att fungera. Själv har jag insett att jag är mer av en "gräsrotsmänniska". Skulle nog aldrig trivas med något uppdrag i styrelsen men tycker det är otroligt roligt att få mer konkreta uppgifter. Sen måste jag nog spotta upp mig och gå på medlemsmötena där tror jag man skulle kunna bidra lite mer.
Efter mötet for jag och Eva hem till henne för att klura lite runt apporteringen. Höll på att få några gråa strån, men innan slutet hade vi klurat ut ett koncept som vi hoppas ska fungera. Gör det inte det så bryter vi ihop och klurar lite till. ; ))
Efter en mycket sen middag tog jag och sambon oss i kragen och gick ut en riktigt långprommis. Vädret till trots... Blåsigt och mycket pulsa i djupsnö blev det. Men Qurre han trivdes som fisken och det är ju huvudsaken. Fick skratta lite åt honom när han skulle ut i snön och hugga en pinne och istället försvinner han ner i djupsnön. Men det hindrade honom inte från att försöka några gånger till. Sötnos!
Nu hoppas jag på att vädret ska lugna ner sig lite så man kan sätta igång och träna lite.
Kram och kram
/A
2009-02-07 Lördag
Igår innan middagen var jag och Qurre ute på en långprommis runt vidderna häromkring. Vi tog en tur som tar runt 1 timme och 45 minuter. Första biten av promenaden är ganska öppen och jag funderade flera gånger på om det var en sån smart idé. Men tjurskallen tog som vanligt över och vi traskade på. När vi kom en bit längre in blev det lä och jag blev riktigt tagen av hur vackert det var.
I onsdags var det kurs igen. Tycker vi går från klarhet till klarhet. Jobbar just nu med vad jag skulle kalla träningsläge. Visst kan jag ibland känna att allt tar så otroligt lång tid för oss. Men va katten vi har rätt trevligt under resans gång så helt tokigt är det ju inte. Tror man tjänar på att inte gena allt för mycket i kurvorna. Innan slutet springer nog vissa saker i kapp en iallafall och det vore ju trevligt om den listan rymdes på en post-it lapp istället för en hel toarulle...
Skidäventyret
I onsdagskväll (givetvis i skydd av mörkret) skulle pass nummer 1 äga rum. Målsättningen hade bantas ner till att få på mig utrustningen. När vi kom fram började vi med att sambon och Qurre åkte ett varv. Under tiden satt jag i bilen och våndades. Tänk om jag inte tycker det här är kul för fem öre och så har man köpt utrustning för många pengar...? När det blev dags för mig att skrida till verket hängde jag runt halsen på sambon medans han pedagogiskt förklarade var pjäxan skulle in och handen i remmen på staven. När utrustningen satt där den skulle så kunde jag faktiskt stå rakt upp och ner på skidorna utan att ramla! Snälla skidor som inte åker förrän man säger åt dem : )) Valde sen att hålla till i slutet på spåret och där det blev en liten lutning åt ena hållet och lite uppför åt andra (givetvis). Tog mig sen fram och tillbaka. Hade man lite fantasi så såg det faktiskt ut som försök skate innan slutet! Och kanonroligt var det!!! Ikväll måste vi ut igen!!!!
2009-01-03 Tisdag
Den bild som blev minst dålig av de tre jag knäppte...
Idag under promenaden fick jag för mig att göra en uppletandeövning. Qurre fick sitta kvar på stigen medans jag la ut en sak på varje sida. När jag skulle lägga ut den sista grejen ser jag tre rådjur som skuttar förbi på ungefär 50 meters djup. Beslutade snabbt att går det så går det, och la ner grejen på ungefär 20 meters djup för att inte utmana ödet allt för hårt. Återvänder till en mycket långhalsad Qurre, men han satt kvar och sen gjorde han det han skulle! Det trodde jag aldrig! Himla kul när hunden slår en på fingrarna! Mer sånt killen!
Skidäventyret:
Idag slog jag till på en hel skidutrustning. För säkerhets skull valde jag en par tävlingsskidor med tanken att de nog går av sig själva. Imorgonkväll bör alla barn och djur hållas inomhus för då ska jag ut och försöka uppnå mitt första delmål: släppa railsen på bilen. Vi får se hur det går...
På väg hem från sportaffären spände jag ögonen i sambon och förklarade med myndig röst att Qurre blir hans ansvar om jag måste genomgå nån flertimmars operation på grund av skidåkning. Det hade jag inget för... Han hade aldrig hört talas om att någon hamnat på lassa på grund av skidåkning på längden. I utförsåkning ska det vara desto vanligare så jag beslutade mig direkt för att undvika alla backar!
Vi ses!
Kram och kram
2009-02-02 Måndag
Vi fördrivit tiden med lite lydnadsträning. Var på klubben i onsdags och tränade. Det luktade löptik så det var väldigt mycket "ljudligt Electrolux" över det hela. Men jag tyckte ändå att han höll ihop och lugnade sig lite efter ett tag. Efter träning var jag totalt djupfryst men tinade upp i bilen på vägen ut mot travet. På parkeringen där blev det ett hårt spår. Superkul! Smärta vad jag längtar efter att få spåra...
Två lydnadspass till har det blivit. Det senaste igår eftermiddag. Det var långt ifrån nån höjdarträning men vi gjorde en del intressanta upptäckter... Något att glädjas åt iallafall.
I lördags fick Qurre ett pass på skidor men vi bestämde att han skulle få springa de 1,1 milen helt lös, inget drag. Jag tror på variation så vi kör på det. Jag klockade sambon och han fixade sträckan på 27 minuter. Det tycker jag är en toppentid med tanke på att han stått ca 6 gånger på skidor. (Lite gratis har han från hockeyn men det är trots allt lite annorlunda).
Nu ska jag skriva något som jag aldrig för mitt liv jag att trodde jag skulle skriva: jag ska köpa skidor! Målsättningen för året är redan spikat: att kunna stå på skidorna och förflytta mig sakta framåt. (Förmodligen kommer det sluta med att jag tjurar ihop, vill fungera som hare, tar ut mig totalt, kör ihop skidorna och brakar in i ett träd. Men hamnar jag på lassa så vill jag absolut ha en bärbar dator så jag kan fylla bloggen med händelserika dagar från sjukhussängen... Det blir spännande värre det... Inte så mycket choklad heller, mer saltlakrits vill jag ha. Tidningar och hundböcker. Gärna Canis nya bok om klicker skulle uppskattas). Nä så illa ska det väl inte gå men en sak är helt säker och det är att mitt tålamod verkligen kommer att sättas på prov... Och det kanske inte är så dumt...
Ha det gott!
Kram A
