Måndag 2010-02-23
Kung Bore håller oss verkligen i järngrepp! Men vad gör man när träningsuget bara bubblar över! Bara för att man kan...!
Sen måste jag också säga att jag älskar känslan av lågsäsong. Det gör mig mer motiverad att ta tag i "sugdegar" och det i sin tur gör att jag känner mig precis hur duktig som helst! Att sen tävlingssäsongen nästan ligger runt hörnet och de flesta moment är lika klara som Kina är nära, bekymrar mig inte alls. Strutsmetoden åtgärdar det hela och jag njuter av känsla att kunna åka iväg mot en träning. Sen ser vi väl hur det låter när snön börjar droppa från taken...
Igår fick jag iallafall sällskap av Monica under lite intensiv lydnadsträning ute i Obbola. Vi varvade hundarna och de fick två intensiva pass var.
Qurre fick träna på en surdeg, uthållighet i fokuseringen. Att kunna sitta med uthållighet i fokuseringen, vänta, lyssna och sen göra i rätt förväntan beskriver ungefär det jag vill uppnå. Han fick även otroligt mycket lek igår. Är otroligt glad att jag hittat nyckeln i leken för den speglar så otroligt mycket och även kvaliten på lydnaden som följer.
Vi passade också på att köra lite ingångar. Vänstersvängarna sig också några vändor. Jag tycker inte att vänstersvängarna känts så bra när jag går. Jag rör mig som Frankensteins halvsyster ungefär och det hela slutar med att Qurre trampar in förmycket i svängen. Till och med så mycket att han kan trampa mig på fötterna... Men när jag blev snabbare i rörelsen, bara böjde mig svängen och sen direkt rätade upp mig så blev det kanoners! Rent mystiskt hur saker kan förhålla sig till varandra...
När jag for därifrån visade termometern i bilen -21 grader... Galet men otroligt kul!
/Ann-Sofie & Qurre
Sen måste jag också säga att jag älskar känslan av lågsäsong. Det gör mig mer motiverad att ta tag i "sugdegar" och det i sin tur gör att jag känner mig precis hur duktig som helst! Att sen tävlingssäsongen nästan ligger runt hörnet och de flesta moment är lika klara som Kina är nära, bekymrar mig inte alls. Strutsmetoden åtgärdar det hela och jag njuter av känsla att kunna åka iväg mot en träning. Sen ser vi väl hur det låter när snön börjar droppa från taken...
Igår fick jag iallafall sällskap av Monica under lite intensiv lydnadsträning ute i Obbola. Vi varvade hundarna och de fick två intensiva pass var.
Qurre fick träna på en surdeg, uthållighet i fokuseringen. Att kunna sitta med uthållighet i fokuseringen, vänta, lyssna och sen göra i rätt förväntan beskriver ungefär det jag vill uppnå. Han fick även otroligt mycket lek igår. Är otroligt glad att jag hittat nyckeln i leken för den speglar så otroligt mycket och även kvaliten på lydnaden som följer.
Vi passade också på att köra lite ingångar. Vänstersvängarna sig också några vändor. Jag tycker inte att vänstersvängarna känts så bra när jag går. Jag rör mig som Frankensteins halvsyster ungefär och det hela slutar med att Qurre trampar in förmycket i svängen. Till och med så mycket att han kan trampa mig på fötterna... Men när jag blev snabbare i rörelsen, bara böjde mig svängen och sen direkt rätade upp mig så blev det kanoners! Rent mystiskt hur saker kan förhålla sig till varandra...
När jag for därifrån visade termometern i bilen -21 grader... Galet men otroligt kul!
/Ann-Sofie & Qurre
Kommentarer
Trackback
