2008-06-07 Lördag
I torsdags var vi ute och spårade. Qurre fick ett jätteroligt spår med många olika underlag. Myr, berg, längs grus väg och sen över, lite vanlig skog också. Två spetsvinklar ute på myren och de fixade han jättefint. Apporterna bestod av klicker (den gick han över), plastklädnypa, vanlig träapport, ett plastkort och slutet var ett läderskydd till en yxa. Sista metrarna slog han ut och gick därför över slutet. Men det var faktiskt rätt kul i att få testa på att avbryta och belöna för gott arbete även fast man står utan slut. Kändes helt okej och Qurre var inte det minsta ledsen.
Igår på självaste nationaldagen fick han en välbehöglig vilodag. Före middagen var vi ute och gick en långprommis hela skocken.
Idag ska vi hem till Fredriks föräldrar och fira hans pappa som fyller 60 år idag! Tack och lov har temperaturen sjunkit, ingen är gladare än jag. Igårkväll skickade jag ut 60-åringen att lägga ett spår till oss. Så nu har det väl legat runt en 18 timmar... Och vi har inte ens farit... Vad har jag gjort...?! Men det kommer säkert att gå bra. Jag har ju lovat mig själv att "vanliga" spårtiden är förbi och nu är det utmaningar som gäller varje gång. Det går inte bara att sitta och var kaxig man måste våga också... Så håll tummarna för oss!
Hemma igen. Spårets första metrar låg på en bred stig täckt med barr och bredvid en stuga. Det märktes tydligt att det var ett svårt underlag att få fäste på. Strax efter fortsatte språret i knastertorr mossa och där hade det nog gått något för då blev det drag i linan. Men vi vände om och efter lite stök kom vi igång men efter det jobbade han som bara den. Första apporten låg ganska nära en stuga och var en avsågad bit av en björk. Jag såg att Qurre duttade på den med nosen men när det inte hände något mer så trodde jag det bara var något skot som tillhörde stugan. Men vi fick i allafall med oss tre föremål av fem. Jag är jättestolt över honom! Efteråt promenerade vi ner till en tjärn så han fick sig lite välförtjänt svalka.
Igår på självaste nationaldagen fick han en välbehöglig vilodag. Före middagen var vi ute och gick en långprommis hela skocken.
Idag ska vi hem till Fredriks föräldrar och fira hans pappa som fyller 60 år idag! Tack och lov har temperaturen sjunkit, ingen är gladare än jag. Igårkväll skickade jag ut 60-åringen att lägga ett spår till oss. Så nu har det väl legat runt en 18 timmar... Och vi har inte ens farit... Vad har jag gjort...?! Men det kommer säkert att gå bra. Jag har ju lovat mig själv att "vanliga" spårtiden är förbi och nu är det utmaningar som gäller varje gång. Det går inte bara att sitta och var kaxig man måste våga också... Så håll tummarna för oss!
Hemma igen. Spårets första metrar låg på en bred stig täckt med barr och bredvid en stuga. Det märktes tydligt att det var ett svårt underlag att få fäste på. Strax efter fortsatte språret i knastertorr mossa och där hade det nog gått något för då blev det drag i linan. Men vi vände om och efter lite stök kom vi igång men efter det jobbade han som bara den. Första apporten låg ganska nära en stuga och var en avsågad bit av en björk. Jag såg att Qurre duttade på den med nosen men när det inte hände något mer så trodde jag det bara var något skot som tillhörde stugan. Men vi fick i allafall med oss tre föremål av fem. Jag är jättestolt över honom! Efteråt promenerade vi ner till en tjärn så han fick sig lite välförtjänt svalka.
Kommentarer
Trackback
