2008-04-24 Torsdag
På onsdag eftermiddagen träffades jag, Annika och Ramona för lite lydnadsträning. Kan lova att jag blev frustrerad av stora mått! Qurre som gått som en klocka hela vintern och så blir matte lite nervös och det gör att ingenting funkar. Just i stunden kändes det otroligt tungt men fanns inget annat att göra än att försöka skärpa till sig och vinna mark igen. I slutet på träningen var han sitt gamla vanliga jag igen och matte var ganska nöjd över sig själv också.
Torsdag var det uppställning ute i Obbola för spårträning. De andra passade på att göra ett uppletande efter fikat men jag hade planer för budföringen så jag avstod. Spåret hade jag gått själv och på spårets första halva tror jag inte det var en rak meter. Tror aldrig jag gått så krokigt nångång för honom. Det blev också många terrängbyten mellan skog och berg. Qurre hade ett tapp men slog fint och redde ut det. Hade jättefin fart men var faktiskt ganska ointresserade av apporterna. Men det känns som att i början får man nog räkna med att det blir lite fram och tillbaka. Nån spårkondition kan vi ju inte skryta med och sen tyckte han att 13 grader är ganska varmt...
Efter spåret körde vi korta budföringar med fokus på ingången och att vänta. Det är svårt att sitta still när det finns godis i fickan som ska fram, tyckte Qurre. Men innan slutet kändes det riktigt bra. Nu är det bara att nöta lite så poletten trillar ner och stannar där den ska... : ))
Sen blev det lite lydnad. Inte mycket men vi hann sätta igång och få det att flyta på innan bränslet var slut på oss båda två.
Torsdag var det uppställning ute i Obbola för spårträning. De andra passade på att göra ett uppletande efter fikat men jag hade planer för budföringen så jag avstod. Spåret hade jag gått själv och på spårets första halva tror jag inte det var en rak meter. Tror aldrig jag gått så krokigt nångång för honom. Det blev också många terrängbyten mellan skog och berg. Qurre hade ett tapp men slog fint och redde ut det. Hade jättefin fart men var faktiskt ganska ointresserade av apporterna. Men det känns som att i början får man nog räkna med att det blir lite fram och tillbaka. Nån spårkondition kan vi ju inte skryta med och sen tyckte han att 13 grader är ganska varmt...
Efter spåret körde vi korta budföringar med fokus på ingången och att vänta. Det är svårt att sitta still när det finns godis i fickan som ska fram, tyckte Qurre. Men innan slutet kändes det riktigt bra. Nu är det bara att nöta lite så poletten trillar ner och stannar där den ska... : ))
Sen blev det lite lydnad. Inte mycket men vi hann sätta igång och få det att flyta på innan bränslet var slut på oss båda två.
Kommentarer
Trackback
