Länge sen sist
Så underbart det är med höst! Lite besvärligt känns det att älgjakten har dragit igång men man får fara till de lite mer säkra markerna. I lördags var jag och Marina ute och la spår åt varandra. Just att markerna var nya gjorde att det blev två otroligt roliga spår. Nyttigt för både oss och hundarna. Qurre skötte sig bra i spåret. Ibland tar han till att gå upp i vind i spåret men idag plockade apporterna ändå. Ska lägga lite krut på att verkligen få in han i spårkärnan.
Lite upptagsträning har det också blivit. Misströstade en gång för att han låste på snitslarna. Jag tycker inte att det känns konstigt att han gör det eftersom jag ofta sätter en snitsel där spåret börjar. Så han vore ju otroligt trög om han inte hade förstått att snitselns betydelse vid det här laget... Men nu snitslar jag på utav bara den och kör "nöta-på-taktiken" för att döda ut snitslarnas betydelse. Sist gick det himla fint så vi tutar på. Jag har även kört med leksak men funderar faktiskt att byta ut det mot godisburk med lock alternativt kattmatsburk. Anledningen är att jag vill dämpa ner honom och få en annan förväntan. En kattmatsburk eller något annat klet skulle ge en mysig paus och säkert skapa ett annat lugn än vad leksaken gör.
Vi har också hunnit avverka några gånger på rapportkursen. Ena gången började vi med 20 minuters stationsuppträdande. Med störning! Två hjortar gled förbi oss på 20 meters avstånd och efter det dök en hurtig rosaklädd dam med stavar upp från ingenstans. Men det funkade det också... ; )) Efter station gick Fabian och Qurre ut till B. Qurre sprang 500 meter i bäcksvarta mörkret. Skogen var som en mörk tunnel där hundarna skulle passera. Jag fick fara hem som stolt matte! Rapporten är så otroligt rolig så det känns kanonbra att vi äntligen fått ihop det här kursgänget!
Igår på rapportkursen körde vi kort en kort sträcka på plan som försvann en liten bit in i skogen. Men det roliga var att vi körde varje hund för sig. Alla fick prova att sätta ihop sina rutiner och det var otroligt nyttigt. Vi måste lägga otroligt mycket krut på långa stationsuppträdandet. Så det är bara att ta sig i kragen.
I söket kan jag lova att jag behåller jag min ödmjukhet... Huvvaligen vad det känns som att vi har härvat på och bara blivit sämre och sämre. Har försökt att fokusera på än det ena, än det andra, men det har känts som att det gjort varken till eller från. Tur att Monica finns! Hon hjälpte mig att fokusera på lydnaden. Visst kan det tyckas tidigt att lägga in nu utan att man borde fokusera på själva sökträningen. Men jag känner att med en sån typ av hund som Qurre är (hög motivation) så kommer jag bara göra oss en ogärning om jag skjuter på det. För jag blir på dåligt humör över att inte finnas till i hans ögon och det känns direkt ojuste mot honom. Igår blev det transport på stigen OCH DET FUNKADE! Markeringsövning och transport av figurant. Så otroligt mycket roligare det är när man jobbar ihop!!!
I lydnaden har jag börjat be kvällsbön. Att det ska dimpa ner nya regler som talar om att krypet är borttaget. Tyvärr verkar jag inte bli bönhörd så för att komma över knuten så har jag beslutat mig för att hjälpa honom. Har hört att man inte får betyg på ETT bra krypsteg... Det måste till fler...! Vi ser var det landar. Annars nöter vi delarna i framåtsändandet. Ut 15 meter, saktagåendet. Tycker momentet är skitkul! (Är fullt medveten att det kommer låta annolunda om några månader för att inte tala om några år...). I fria följet fick vi beröm av Marina sist vi tränade. Hon tyckte han hade en jättefin position. Jag tycker det känns kanon! Han tränger inte, är mer med i vänstersvängar och han är tyst. Bra bit på väg med andra ord. I skallet är jag noga med ordförståelsen. Men han sitter bra och det känns kanon. Ställande har jag ingen direkt plan för just nu men det kommer säkert ordna sig det också... ; ))
Ha det gott och på återseende!
/Ann-Sofie
Lite upptagsträning har det också blivit. Misströstade en gång för att han låste på snitslarna. Jag tycker inte att det känns konstigt att han gör det eftersom jag ofta sätter en snitsel där spåret börjar. Så han vore ju otroligt trög om han inte hade förstått att snitselns betydelse vid det här laget... Men nu snitslar jag på utav bara den och kör "nöta-på-taktiken" för att döda ut snitslarnas betydelse. Sist gick det himla fint så vi tutar på. Jag har även kört med leksak men funderar faktiskt att byta ut det mot godisburk med lock alternativt kattmatsburk. Anledningen är att jag vill dämpa ner honom och få en annan förväntan. En kattmatsburk eller något annat klet skulle ge en mysig paus och säkert skapa ett annat lugn än vad leksaken gör.
Vi har också hunnit avverka några gånger på rapportkursen. Ena gången började vi med 20 minuters stationsuppträdande. Med störning! Två hjortar gled förbi oss på 20 meters avstånd och efter det dök en hurtig rosaklädd dam med stavar upp från ingenstans. Men det funkade det också... ; )) Efter station gick Fabian och Qurre ut till B. Qurre sprang 500 meter i bäcksvarta mörkret. Skogen var som en mörk tunnel där hundarna skulle passera. Jag fick fara hem som stolt matte! Rapporten är så otroligt rolig så det känns kanonbra att vi äntligen fått ihop det här kursgänget!
Igår på rapportkursen körde vi kort en kort sträcka på plan som försvann en liten bit in i skogen. Men det roliga var att vi körde varje hund för sig. Alla fick prova att sätta ihop sina rutiner och det var otroligt nyttigt. Vi måste lägga otroligt mycket krut på långa stationsuppträdandet. Så det är bara att ta sig i kragen.
I söket kan jag lova att jag behåller jag min ödmjukhet... Huvvaligen vad det känns som att vi har härvat på och bara blivit sämre och sämre. Har försökt att fokusera på än det ena, än det andra, men det har känts som att det gjort varken till eller från. Tur att Monica finns! Hon hjälpte mig att fokusera på lydnaden. Visst kan det tyckas tidigt att lägga in nu utan att man borde fokusera på själva sökträningen. Men jag känner att med en sån typ av hund som Qurre är (hög motivation) så kommer jag bara göra oss en ogärning om jag skjuter på det. För jag blir på dåligt humör över att inte finnas till i hans ögon och det känns direkt ojuste mot honom. Igår blev det transport på stigen OCH DET FUNKADE! Markeringsövning och transport av figurant. Så otroligt mycket roligare det är när man jobbar ihop!!!
I lydnaden har jag börjat be kvällsbön. Att det ska dimpa ner nya regler som talar om att krypet är borttaget. Tyvärr verkar jag inte bli bönhörd så för att komma över knuten så har jag beslutat mig för att hjälpa honom. Har hört att man inte får betyg på ETT bra krypsteg... Det måste till fler...! Vi ser var det landar. Annars nöter vi delarna i framåtsändandet. Ut 15 meter, saktagåendet. Tycker momentet är skitkul! (Är fullt medveten att det kommer låta annolunda om några månader för att inte tala om några år...). I fria följet fick vi beröm av Marina sist vi tränade. Hon tyckte han hade en jättefin position. Jag tycker det känns kanon! Han tränger inte, är mer med i vänstersvängar och han är tyst. Bra bit på väg med andra ord. I skallet är jag noga med ordförståelsen. Men han sitter bra och det känns kanon. Ställande har jag ingen direkt plan för just nu men det kommer säkert ordna sig det också... ; ))
Ha det gott och på återseende!
/Ann-Sofie
Kommentarer
Trackback
