Truxelis Qurage

Har haft en liten paus från bloggandet. Men jag ska se om jag kommer ihåg vad vi har pysslat med...

I fredags var jag och köpte en spårsele. Jag bara orkade inte dra in hunden i butiken så jag chansade på en. Men naturligtvis passade inte den så på lördag var vi in igen och fick prova ut en. Vilket tålamod Qurre hade. Han fick säkert prova fem olika selar innan vi till slut hittade en som var bra. Jag ville ha en svart Björkissele men hans kropp ville ha vinröd Dragråttansele med gula reflexband på. Jag fick släppa fåfängan där... Det viktiga är naturligtvis att den passar. Jag måste bara sy dit ett extraband under så den inte skär upp så tvärt då blir det perfekt. Men jag hatar ju att sy!!! Dessutom sy i det där materialet som är stenhårt... Ja det blir spännande.

På eftermiddagen var jag ju bara tvungen att lägga ett spår för att få prova selen. Tänk om min hjärna kunde förstå att man inte ska spåra i djupsnö... Men det gör den ju inte så det blev ett spår som fick ligga under tiden vi gick en långpromenad. Han tappade spåret en liten bit och precis där så låg det en pinne. Men spåret var ganska svårt eftersom jag hade försökt pricka in eventuell barmark, så vi var nöjda med tre hittade pinnar av fyra.

I söndags var vi och tränade lydnad med Jenny och Freddy. Tränade var väl kanske att ta i. Jag hade fått för mig att vi skulle träna lite position. Så vi började åt vänster. Han var med och jätte duktig. Rumpan åkte in och han satte sig jättebra. Sen fick han ta en paus för man såg att det var jobbigt för honom. Efter pausen ville han inte komma igång igen. Han var bara upp i varv men ville inte vara med i nån lydnadsträning. Då fick han lägga sig i bilen ett tag. Men det hjälpte föga och med kongen var han med liten halvhjärtat. Budföringen och platsliggningen ska vi inte ens prata om. Efter "träningen" gick vi en sväng med hundarna. På kvällen ringde jag Anna-Lena som har en kullbror till Qurre och beklagade mig. Hon är ju bara helt underbar!!! Ta det bara lugnt och skit i det där. Nya friska tag var hennes råd.

Igår på dagen var vi ute och gick en långpromenad i solen. På kvällen skulle vi in till stan och handla. Revanschlusten var ganska hög. Så jag tog med mig Fredrik och Qurre och återvände till brottsplatsen. Det gick hur bra som helst. Han var med och tyckte det var kul. På platsliggningen gick han upp när jag kom tillbaka men vi gjorde bara om det tills han låg kvar. Åh så härligt det var! Vi gick en promenad och sen när vi kom tillbaka ville jag utmana honom lite till så vi körde lite linförighet när han var lös och han fick ta grejen. Först stack han iväg en bit och tyckte att jag skulle jaga honom. Men jag passade på att öva gå lite själv och ganska snabbt kom han och vi körde på lite till. Oj vad  jag älskade honom när jag la in honom i bilen : ))

Idag har vi bara myst på. Har just varit ute på en två timmars promenad. Jag passade på att sitta lite och njuta i solen. Qurre passade då på att springa runt och dra i allt som gick att dra i.

Det lönar sig ju inte att bli förvånad men just idag kändes spårsäsongen väldigt långt borta. Fy så mycket snö det har kommit. Eftersom det är så varmt så kommer det inte att ligga kvar, så vi får uppleva plasket en gång till. Suck!

Nu tycker jag att jag har tänkt till också. I fredagskväll pratade jag med Anna-Lena som har en kullbror till Qurre, och även hon förespårar att ha godis i munnen under linförigheten. Det jag tycker har talat emot att göra så är att det blir så stökigt runt belöningen. Godisen verkar hamna lite överallt och vad blir det då man belönar...? Samtidigt som fördelen är att man får en hund som verkligen tittar upp mot en. Tänka, tänka, tänka och så pling. Vi dammade av klickern och åkte ut i skogen.

På parkeringen stoppade jag torkade blodpudding i munnen och den smakade heller ingenting. Perfekt! Satte mig framför honom på huk och så fick han plocka några godisar ur munnen på mig så han kom underfund med var det smarriga fanns. Sen fick han sätta sig fot och när han tittade upp mot mig, klickade jag och spottade ut en godis. Hundrackarn tycker att det där med klicker är ganska fränt ändå och sen blev det verkligen en sport för honom att hinna fånga godisen innan den landade på backen. Så jag tycker inte alls det blev struligt ändå. Ja vi får väl se var det här landar... Vi ska göra en ny testomgång imorgon...

På kvällen for jag, Anna och Sussie iväg och lyssnade på Anders Hallgren. Himmel vad vi skrattade! Han är en fantastisk berättare med glimten i ögat, en Mr Bean i hundtappning. Många kunde nog känna igen sig i hans berättelser. Han berättade om olika trender som har varit och är inom hundsporten. Myten om ledarskap. Hur hundägaren uppför sig i en viss situation och hur hunden tolkar det. Det var verkligen en trevlig och tänkvärd kväll.

Jo just det. Jag beställt en bok också. Curt och Karin Blix har tillsammans med Kenth Svartberg skrivit en ny bok om mentalitet. Jag läste innehållsförteckning och kände att den här boken måste jag bara ha. Dummare blir man väl inte...

Jag måste bara ta och lägga kameran bredvid sängen. Qurre ligger på rygg med tassarna upp mot väggen på nätterna. Ja, det ser bara för gulligt ut. Det är väl inte lika charmigt när han drömmer och springer mot väggen. Tapeten klarar sig konstigt nog, men det lever ju om som bara den... Tur det inte händer så ofta. Efter ett tag får han väl sockerdricka i tassarna för då skjuter han ifrån så han hamnar på sidan. Men när man vaknar ligger han med benen i vädret igen...

Idag har det varit lugnt i huset. Vi är nog lite slitna efter gårdagens bravader med spår, middag och vin. Skulle lätt kunnat ligga i soffan hela dagen. Men nöden har ingen lag. Snuset tog slut så det blev en vända in till stan på eftermiddagen. Vi passade även på att fara ut till Holmsunds BK och promenera en sväng. (Ja okej då, jag ville kolla hur mycket snö det var i skogen...). Sen blev det hämtpizza och film på det. Nu är det ett jäkla busväder ute så jag ska återgå till soffan och bara kura.

Morgonen drog i gång i jaktstartstempo. Ut rasta hunden, frukost, dammsuga och torka golven. Klockan 11.00 träffades jag och Jenny i skogen för att SPÅRA! Jag ska aldrig mer yttra ett ont ord om Kullaskogen, att det är tråkig spårmark eller så, för det var enda stället som vi hittade som det var möjligt att spåra i. (Kulla, I just love you!) I Bussjö är det också perfekt i skogen men det går ju inte att parkera bilen nånstans. Höll verkligen på att köra fast när jag skulle prova... Där är det väl nån vecka bort. Jenny gick spåret till Qurre och jag gick till Freddy. Jenny hade varit så duktig och fått ut ett spår som var runt 500-600 meter. Spåren fick säkert ligga över en timme. En gubbe som var ute och gick hade drabbats av surrsjukan... Hade vi inte avslutet samtalet så hade vi nog stått där än idag. Och vem har tid att vara hur trevlig som helst, hur länge som helst, när årets FÖRSTA spår bara ligger där ute och väntar på en...??!!!!

Snart klara för start...


Här var det ett parti med ganska mycket snö. Även om det blir spår efter spårläggaren så går
Qurre inte på synintryck och som förare är det lite kul att se hur hunden förhåller sig till spårkärnan.


Lite pusspaus vid en av spårpinnarna. Inte så uppskattat kanske men det är svårt att låta bli
när man har en sån duktig kille!


Köttbullarna fick mer uppskattning...

Efteråt körde vi uppletande. Den här gången la jag ut tre vita tubsockar i rad uppe i rutans kant. Att han ska ut på djupet är inga som helst problem, så nästa gång ska jag lägga ut ett föremål i mitten. Sen får vi ta rutans främre kant efter det. Sen måste ju jag skärpa till mig också! Sluta med att dra fram föremålet jag har i fickan för att byta med. Qurre kommer ju helt av sig och släpper givetvis grejen han har med sig in... Så där får matte ta sig i kragen och hålla grejerna för sig själv

Jag har för vana att "kräla" på backen när vi spårar, så jag var ganska blöt när allt var klart. Men lycklig! 

På kvällen kom Jenny och Jonas på middag och vi grillade. Så gott! Mer vår än så här kan det nog knappast bli... 

Imorse när jag satt och drack morgonkaffe plingade det till i mobilen. Från Millis; gå in på min blogg. Jag anade vad det var frågan om... Men jag kunde ju inte vara säker... Men valpen var född!!! Och dessutom var det tikvalpar i kullen så Millis kunde andas ut. Allt hade gått bra, både tiken och valparna mådde bra. En liten valp hade haft så bråttom ut att den föddes i en handduk när tiken var ute för att pinka. Så kan det vara, vissa kan det här med att göra entré i livet redan från början ; )) Jag är verkligen glad för hennes skull och för våran för Qurre ska få bli lekfarbror åt den lilla. Tycker redan han har mognat till sig här under dagen ; )) Det ska bli så kul att få följa dem. Nu hoppas vi att åtta veckor går fort så vi får pussa lite på undret.

Idag slog vi till och köpte kameran! Vi ringde till och med till affären och frågade om de inte kunde sätta den på laddning så att den skulle vara klar för användning när vi kom och köpte den. Så spännade! Direkt efter vi köpt den for vi iväg med fikapackning och hund ut i skogen. Allt för att få testa de olika funktionerna...

Qurre fick börja med att göra ett uppletande. "Kameramannen" fick hjälpa till att valla en ruta på ungefär 25 x 50 meter. (Mitt ögonmått för sträckor är ungefär lika bra som mitt lokalsinne...). Qurre var jätteduktig och man ser att han tycker det är kul. Han verkligen  växer av att jobba självständigt och "lösa problemet" helt på egen hand.

Kaffesugna som vi var promenerade vi sen iväg till fikastället. Qurre var inte sen med att försöka vara med och plocka i grejerna. "Är det mycket grejer, ja då är det roligt " tycker han. Efter fikat blev det mycket bus allt för att få testa ta serier med kameran. Fast ganska snabb konstaterade vi att det är inte kameran som är långsam utan Qurre som är snabb : )) Gjorde en del inkallningar, kastade grejer som han fick hämta och sprang bara runt och busade med honom. Han var på g! Jag kunde bara inte låta bli att köra lite linföringhet med honom i snön. Körde en superkort stund och han visade precis de takter som jag önskar, förväntasfull och supermotiverad. Så den erfarenheten tar jag med mig vidare i träningen.

Nu ska vi sätta oss ner och se om det blev några bilder. Blev det något så lägger jag ut dem på bloggen.

Har lagt in lite bilder på Skrutten som valp. Kunde bara inte låta bli! Han var ju så bedårande söt som valp. Nu är han bara snygg och mammas gris. Inte för att han på något sätt är fet utan bara så charmig. Han har lindat mig runt fingret totalt kan jag lova. Till och med i morse när vi var ute på morgonpromenad fick jag höra av en i byn att han är snygg. Ja vi blir väl stroppiga innan slutet : )) Sen vill jag ju "läska" Millis lite eftersom hennes ännu ofödda valp kommer att bli ett halvsyskon till Qurre. Man vill ju att hon ska se vilken snygging hon kommer att få ; ))

Äntligen har vi tagit oss ut och kikat på digitalkameror. Jag tyckte att jag hade ganska låga krav. Den ska vara liten, inte så dyr så att man inte behöver vara så rädd om den, kunna ta rörliga bilder på hundar in action. Då kan jag säga att någon sån kamera finns inte i litet format! Då ska det vara en systemkamera för att det ska bli bra bilder. Snopet värre! Men innan slutet hade vi hittat en kamera som motsvarade det vi ville ha. Jag tror vi ska slå till på den.

Efter det for jag och Qurre på promenad i Nydalaområdet. Fredrik han for vi väg och jobbade. Det är ju alltid bra att få gå i områden med lite mer liv och rörelse, här på landet är det ju hyfsat lugnt. Tanken var att vi även skulle träna att gå i trappor och åka hiss men mitt lokalsinne svek och vi hamnade inte alls där jag hade trott. Ja, det är ju otroligt att man överhuvudtaget hittar hem från skogen när man knappt klarar av att följa rätt väg...
Sen har vi klippt klorna idag. Vi gör alltid det på onsdagar. Ordning och reda ska det vara. Nä jag skämtar bara. Men jag tycker att en gång i veckan är lämpligt och tiden går rätt fort. Så det blir mer av om man har en bestämd dag. Det är fritt fram att mobba mig ; ))

Igår när jag var på affären kände jag för en tidning. Men vem orkar läsa om läppglanstester, prinsessan Victoria och hur stora rutorna ska vara på byxorna i vår. Nä, det blev en hundtidning. Anders Hallgren har just kommit ut med en ny bok "Motor och Motivation" och därför var det en artikel om just ämnet. Han bekräftar att många gör fel att man först tränar lydnad och senare går över på att träna prestationsgrenar som tex spår eller sök. Blir lydnaden för hård tappar hunden lätt sin motor och istället bör man vända på steken. Ja men Anders det är ju det vi har gjort! Så skönt det kändes att jag har gått efter det jag kände var rätt för mig och min hund. Extra roligt känns det också att jag ska gå och lyssna på honom när han kommer till Umeå. Jag hade fått för mig att Anders Hallgren är en ganska hård och lite militärisk typ men hon jag anmälde hos sa att han är hur kul som helst. Så det ser jag fram emot.

Jag måste krypa till korset och erkänna att jag funderar ganska mycket på våran lydnadsträning. Jag vill höja motivationen och förväntningen runt den. Handen på hjärtat så har det varit ganska mycket ligg stanna kvar, sitt stanna kvar, stå osv. Det är ju faktiskt ganska dämpande moment. Sen hur roligt tycker jag själv att det är...? Hon som håller i kopplet sucktar ju bara efter spår. Till och med när jag var och på Nydala gick jag och kollade in i skogen och tyckte mig nästan se att det tinat upp så att det skulle gå att få ut ett litet ett iallafall... Jag tror vi skulle behöva göra lite roliga saker nu ett tag. Uppletande, budföring, bytabollövning, snöspår, inkallningsövningar på promenader osv. Ja, vi kanske skulle ägna oss åt det nu ett par dagar och lägga det andra åt sidan en stund för att få upp suget på oss båda två. För vem vill bli nån sån där sur jäkel som står och ryter "fot" åt hunden bara för att man blir frustrerad. Det känns ju som att skrika städa åt en 13-åring. Oj så kul den 13-åring kommer att tycka städning är då... Nä lite mer självinsikt än så måste man väl ändå ha.

Ha det gott, vi ses imorgon. Nu ska jag gå och pussa lite på Trollet mitt som ligger i hallen och sover.

Idag har det varit varning för lacknaftaförgiftning här i huset. På förmiddagen blandade jag ut grundoljefärg med lacknafta som jag sen sprutade med sprayflaska på muren för att binda murbruket. Fönstren har stått på vid gavel för att vädra ut. (Man vill ju inte förstöra spårnäsan på hunden innan säsongen ens börjat!).

Sen läste jag i tidningen att våren inte är här. Det är en månad för tidigt och ska vara över nollan minst sju dygn. Jaha det bekommer mig inte bara snön smälter bort! Kalla det vad ni vill! För jag vill spåra och vara i skogen utan att halka runt i lössnön! Undra om jag har blivit blöt om fötterna för många gånger och håller på att bli grinig...?! Mina vinterkängor skulle inte platsa på hyllorna för vinterskor längre. De läcker som såll och jag vill inte köpa ny just nu. Jag vill hellre ha en digitalkamera och det ska jag snart investera i. Så kul det ska bli! Som det är nu blir det ju aldrig att man tar några kort. Trist!

Qurre började morgonen med att hitta en pinne som han gnagde lite på. Tror han måste ha fått något i halsen för han kraxade och ville inte äta frukost. En knäckebrödskiva med lite leverpastej på löste problemet åt honom. Sen hann han med att rycka ner sin handduk från kroken så att hänget gick sönder. Jag måste ta och sy dit det igen. Jag bara hatar att sy. Tur det går att fixa för hand för jag har hört att symaskiner är livsfarliga saker...

På eftermiddagen for vi ut och skulle träna lite. Vi började med att gå en liten promenad . Tog med oss bollarna och körde lite bytaövning i skogen där det inte var halkigt. Det var ett tag sen vi körde och han tyckte först att vi skulle leka på hans sätt men jag bara avvaktade och han kom ganska snabbt på att det inte var lönt att stå och vänta. Det blev mycket roligare när han la bollen i min hand för då kom det fram en annan boll.

Sen gick vi tillbaka och körde lite linförighet. Han var fortfarande ganska ofokuserad. Idag kom en doft förbi som han bara måste sniffa på och bilarna som körde på vägen var helt plötsligt väldig intressant. Men jag körde mycket bara kontakt vid sidan och så gick vi lite. Kom igång riktigt fint på slutet. Sen blev det lite ligg stanna kvar och lite sitt stanna kvar. (Den jäkla halkiga parkering driver mig till vansinne snart...). Sen gick vi en timmes promenad. Under promenaden körde jag lite inkallning, kastade iväg en leksak och han skulle sitta kvar. Idag var det ganska svårt men jag höll honom lite i halsbandet och kunde påminna honom. Mellan varven blev det lite uppletande av grejerna och det tyckte han var jättekul. Fick även påminna honom lite om att han inte ska hoppa och försöka ta saken av mig. Då blir inte matte glad. Utan man får grejen när matte tycker att man ska ha den och det meddelas när den får tas. Men vi blev överens om det innan slutet. När vi kom tillbaka körde vi lite ner linförighet. Då tyckte jag han var riktigt duktig.

Började morgonen med att få mig ett gott skratt. Qurre har som vana (eller ovana) att komma in när jag sitter på toaletten. Han tycker att det är perfekt för då får han full uppmärksamhet... Idag fann han en tråd som hängde från en av handdukarna. Den stod han och tuggade på precis som om det vore ett kolasnöre. Ja det såg för kul ut! (Och för känsliga läsare kan jag avslöja att jag blev klar helt i rättan tid och avbröt det hela så inget djur kom till skada...).

Mitt på dagen fick Qurre haka på och sitta i bilen medan jag for runt och kikade på tapeter. Så fint de har gjort på Färg och tapet! Gick runt och kikade i de olika rummen och fastnade vid ett stort vitt bord med sex hippa stolar till. Expediten förklarade att det var ett tåligt bord så man skulle inte skrämmas av att det var vitt. Nä, visst, snyggt var det! Och vad kostar kalaset då? 2 200 kr per stol. (Kallhicka redan där). Bordet gick på 16 000 kr!!! Visste inte riktigt vad jag skulle säga... Kopiorna är ju så rangliga förklarade hon vidare. Kände mig som bonden från landet, visste inte vad jag skulle svara. Men styrde ganska snabbt kosan mot tapethyllorna. Fixade två tapetaffärer men sen var jag helt snurrig och blev på kuppen hungrig så blev det Max och hamburgare istället. Det är ju så sarligt gott ibland och man får ganska mycket hamburgare för 16 000 kr...

När vi var klara med "shoppingen" i stan så tänkte vi ta en kortare promenad så han iallafall fick sträcka lite på benen. Tänkte att det är ju bra om han kanske har lite träningsvärk efter allt bus med Qumla. När vi kom fram började det suga lite i träningstarmen men det var på tok för plaskigt och halkigt för några större bravader. Planen var att köra lite bytaövningar med bollarna först (för det tycker han är kul) och sen köra lite linförighet. Men det blev lite linförighet som halvhjärtat på grund av underlaget. Det gick ändå ganska bra tycker jag. Han var betydligt mer koncentrerad idag än i lördags. Körde mycket från början att han bara fick sitta vid sidan och titta på mig sen när det funkade började vi gå.

Men jag tror ändå att jag ska testa att han får göra något "kul" först och ta linförigheten när han är lite mer på gång. Jag ska lägga upp en plan och den ska hålla vilket väder som helst : )) Fortsättning följer...

På förmiddagen var jag duktig och städade och tvättade lite. Mitt på dagen kom min sambos kusin och hans tjej förbi. De har varit en månad i Brasilien och hade mycket att berätta och var väl inte så där överlyckliga över att vara hemma till arbeten och vardag igen. Vi ska ta oss i kragen och fara förbi dem och kika på kort framöver. Det var längesen de var förbi oss och och de tyckte att vi hade kommit långt med nedervåning. (Synd bara att vi har en hel övervåning kvar : ))

På eftermiddagen packade vi matsäck och runt halv två kom Gina, Tobias och Qumla förbi. Vi tog bilarna och for iväg på ett bra ställe att släppa hundarna på. Trodde vi... Parkering var smockfull så vi tog en lite annan väg till fikaplatsen. Eftersom vi aldrig hade träffats förut så skämtade vi lite och sa att vi alltid kollar av nya bekanta att de pallar med. Det blev en lång vandring i snön... Hundarna som är kullsyskon trivdes jättebra ihop. Gina och Tobias var supertrevliga så det var verkligen en kanondag. Vi pratade mycket om hundarna det kändes som om vi hade kunnat sitta till imorgon. Men det blev ju kallt efter ett tag. De hade även med sig diverse leksaker så Qurre fick kampa lite med Tobias och de är ju bra inför kommande MH. Han får ju inte bli mammas gris helt och hållet...

I det underbara vädret träffades jag och Jenny för att träna. Innan vi for hade jag varit så duktig och funderat igenom vad vi skulle träna och till och med skrivit en lapp. Den lappen kunde jag ganska snabb kasta i närmaste snödriva. Han var totalt okoncentrerad idag. I linförigheten var han duktig när han väl var med, men det var korta stunder. Så höll vi på ett långt tag, han var med och han var inte med. Han kom som aldrig i den arbetsform som han brukar. Men vi skyller på åldern! 13 månader snart. Inte annat att räkna med. Vi hänger in öronen för det utan tar nya tag nästa pass.

När han var på det humör som han var fick vi gnugga de grå och ta fram sånt som han verkligen tycker är kul. Vi gjorde därför en budföring. Det gick jättebra! Han springer som svarta blixten och man ser att han tycker att det är superkul. Roligt att se. Sen blev det sitt stanna kvar, ett par gånger. Sen la vi till inkallning. Sen tränade vi lite ligg också. Det går bra bara jag håller koll på var köttbullar och smulor far. Vi gav oss där med lydnadsträningen.

Efter det vallade vi av en ruta på 25 x 50 meter. Vi har bara provat på uppletande och det var i höstas så det kändes lite spännade. Jenny hade lagt ut två av våra sprillans nya vita tubsockar, inköpta för ändamålet, en i vardera hörnet. När jag skickade ut Qurage sniffade han runt lite men så trillade poletten ner och han hittade grejerna galant. Extra roligt var det att han verkligen ville komma med grejerna till mig. Jag hade en extra tubsocka i fickan som jag bytte med och fick igång en lek. Det tyckte han var kul.

Vi avslutade våran träningsträff med att gå en sväng med hundarna och bara njuta av vädret. Nä nu måste jag sluta för idag måste kila ut med hunden innan det är dags för middag. Tur man har en snäll sambo...

Jaha då har man en blogg då. Så spännande och se hur det fungerar. Är ju knappast något tekniskt under men man får väl lösa det eftersom. Tack Camilla för tipset det här ska bli spännande!

Vad har vi pysslat med på hundfronten idag då! Jo, jag fick för mig att trampa upp en stig på vårat favoritpromenadställe. De säger ju att om huvet är dumt får kroppen lida. Kan inte mer än instämma. Fy så blöt och svettig jag var när vi äntligen kom fram till bilen. Inte blev det nån träning som tänkt. Istället bjöd vi in oss på kaffe hos pappa. Qurage fick som vanligt smaka allt som fanns att tillgå. Imorgon tar vi nya friska tag.