2007-03-15 Torsdag

Imorse när jag satt och drack morgonkaffe plingade det till i mobilen. Från Millis; gå in på min blogg. Jag anade vad det var frågan om... Men jag kunde ju inte vara säker... Men valpen var född!!! Och dessutom var det tikvalpar i kullen så Millis kunde andas ut. Allt hade gått bra, både tiken och valparna mådde bra. En liten valp hade haft så bråttom ut att den föddes i en handduk när tiken var ute för att pinka. Så kan det vara, vissa kan det här med att göra entré i livet redan från början ; )) Jag är verkligen glad för hennes skull och för våran för Qurre ska få bli lekfarbror åt den lilla. Tycker redan han har mognat till sig här under dagen ; )) Det ska bli så kul att få följa dem. Nu hoppas vi att åtta veckor går fort så vi får pussa lite på undret.

Idag slog vi till och köpte kameran! Vi ringde till och med till affären och frågade om de inte kunde sätta den på laddning så att den skulle vara klar för användning när vi kom och köpte den. Så spännade! Direkt efter vi köpt den for vi iväg med fikapackning och hund ut i skogen. Allt för att få testa de olika funktionerna...

Qurre fick börja med att göra ett uppletande. "Kameramannen" fick hjälpa till att valla en ruta på ungefär 25 x 50 meter. (Mitt ögonmått för sträckor är ungefär lika bra som mitt lokalsinne...). Qurre var jätteduktig och man ser att han tycker det är kul. Han verkligen  växer av att jobba självständigt och "lösa problemet" helt på egen hand.

Kaffesugna som vi var promenerade vi sen iväg till fikastället. Qurre var inte sen med att försöka vara med och plocka i grejerna. "Är det mycket grejer, ja då är det roligt " tycker han. Efter fikat blev det mycket bus allt för att få testa ta serier med kameran. Fast ganska snabb konstaterade vi att det är inte kameran som är långsam utan Qurre som är snabb : )) Gjorde en del inkallningar, kastade grejer som han fick hämta och sprang bara runt och busade med honom. Han var på g! Jag kunde bara inte låta bli att köra lite linföringhet med honom i snön. Körde en superkort stund och han visade precis de takter som jag önskar, förväntasfull och supermotiverad. Så den erfarenheten tar jag med mig vidare i träningen.

Nu ska vi sätta oss ner och se om det blev några bilder. Blev det något så lägger jag ut dem på bloggen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0